I min lilla, lilla värld...

Klockan 21.05
Fredrik ligger i soffan. Jag misstänker att han sover för det är House på tv och han brukar aldrig se det.

- Fredrik, sover du? (Inget svar)
- Fredrik, sover du? (inget svar)
- FREDRIK, SOVER DU?
- Nää.
- Varför svarar du inte då?
- För att jag sov.

Bara 28 år till...


Jag gör egen müsli. Hoppas det blir gott för jag lär få äta müsli i ett halvår. Mycket müsli blir det.

Jag är in på Tradera allt som oftast och kikar runt efter allt möjligt. Det är allt från gammalt dyrporslin via sko- och väskavdelningarna till tyger och barnkläder.  När det gäller kläder och skor stöter man ofta på annonser där annonsören glömt skriva vilken storlek varan har. Okej, jag förstår att man kan glömma (eller egentligen så förstår jag inte det heller, det är väl prio ett när man ska sälja t ex ett par skor). Det jag verkligen inte kan förstå är folk som lägger bud på skor som de inte har en aning om huruvida de kommer att passa. Som de här skorna tex. De är jättefina men de kan ju ha vilken storlek som helst mellan 36 och 42. Hur kan man då lägga bud på dem? Nää, förstår inte men de kanske vet något som jag inte vet.

Imorse  när Oskar var på väg till skolan sa jag till honom:
- Om det är snöstorm när du ska gå hem så kommer jag och hämtar dig. Om det inte är det så får du gå hem själv.

HUR tänkte jag då? Inte vill jag gå ut i den här snöstormen. Jag skulle ha sagt tvärtom. Ibland händer det något konstigt i hjärnan/hjärtat och den där moderskänslogrejen får ett punggrepp på självbevarelsedriften. ;)

Jaja, det är bara att dra ner mössan och gå då.

Igår var ursäkterna slut igen, jag var tvungen att följa med Fredrik på spinning. Det är minst två månader sedan sist nu, och jag kunde inte skylla på skola, VFU eller sjukdom så det var bara att gräva fram spinningskorna och lomma med.

En timme är lång tid när man sitter och trampar på en cykel som vägrar röra sig. Och jag kände redan ibörjan att den här timmen bara kommer att gå ut på att överleva. Men, någonstans där mitt i den evighetslånga timmen när minutvisaren på klockan såg ut att ha gett upp och musiken mest bestod av maratonversioner av cotton eye Joe hände något:



Jag är inget större Euskefeurat-fan men nu satt jag där på cykeln med svetten pärlande i pannan och kunde inte göra annat än att lyssna på texten. Någonstans mitt i (ca 2,15 i det här klippet) kände jag att nu brister det och när jag tittade på Fredrik så höll han på trilla över styret av skratt. Fyra minuter stående backe har nog aldrig varit så lättrampad.

Det var kul men spinning är fortfarande skittråkigt. Eller som alla spinningälskande  hurtbullar säger, "det är skönt efteråt". "Så fan heller" säger jag, idag har jag ont i HELA kroppen (trots att jag bara trampat med benen, förklara det om du kan) och är så trött så vi nästan försov oss i morse och det är inte skönt någonstans.

Tänk att två små bokstäver kan göra ens måndag. Jag har varit helt inställd på en omtenta den 22 december men nu får jag vara ledig den dagen istället. :) Lärarna måste gilla mina "kreativa" svar.

Det här firar jag med pepparkakor, mjölk och lite Bo Kaspers


 

Jajamän, vårt palats är ett fullkomligt kaos men vad gör det, jag kan städa den 22 december.